SVERIGES SKATEBOARDFÖRBUND

FÖRDELARNA MED EN SKATEPARK
OCH HUR NI FÅR TILL EN I ER KOMMUN!

Syftet med den här guiden är att ge skateboardåkare, skateboardföreningar, beslutsfattare och tjänstemän relevant information kring fördelarna med en skatepark, hur byggprocessen går till och hur den kan finansieras.

I guiden kommer vi presentera exempel på hur andra parker har byggts, för-och nackdelar med olika byggsätt och vad som kan vara bra att tänka på när parken står klar.

VARFÖR SKA NI BYGGA EN SKATEPARK?

En skatepark är mycket mer än en skatepark. Det är en samlingsplats för barn, ungdomar och vuxna där alla har möjlighet att åka när de vill. Det är en resedestination för många skateboardåkare runt om i Sverige, det är en kanal för kulturellt utlopp för musik, film, konserter, skatetävlingar, fotoutställningar och mycket mer. Skateparken ökar omsättningen för det lokala näringslivet eftersom fler tillresta besöker kaféer, restauranger, mataffärer och hotell i närheten av skateparken.

En skatepark ökar aktiviteten i området och på så vis ökar även tryggheten. Skateboardåkare finns i alla åldrar vilket gör att det är en generationsöverskridande aktivitet där barn och äldre möts vilket bidrar till ökad trygghet på anläggningen. Det finns flera exempel som pekar på minskad kriminalitet till följd av att en skatepark byggts i området. I stadsdelen Tynnered i Göteborg exempelvis var de boende först emot byggnationen av en skatepark. Sedan parken byggts har de boende ändrat åsikt helt och ser det numera som ett välkommet tillskott i stadsdelen som har ökat tryggheten i området och har fått fler barn och ungdomar sysselsatta och i rörelse.

Skateboardtricks tar tid att bemästra och att barn och ungdomar lär sig att inte ge upp och försöka igen är egenskaper de har nytta av i övriga livet också.

Hull Services och ChildTrauma Academy i Kanada gjorde även en undersökning som visade att skateboardåkning hade bra effekt på barns hjärnor för att komma över tidigare trauman de varit med om. Se mer om det här.

Skateboardåkning som motionsform går helt i linje med Riksidrottsförbundet strategi2025 och är dessutom en riktigt bra träningsform som förbränner ungefär lika mycket kalorier som ett gym-pass till en bråkdel av priset vilket även gör det till en inkluderande aktivitet för socioekonomiskt utsatta personer. Det är också en aktivitet som passar det moderna arbetslivet eftersom inga tider behöver passas och utövaren kan åka när hen vill.

VART SKA EN BÖRJA

Beroende på vem du är och vilken roll du har så skiljer sig förutsättningarna åt. Om du t.ex. är en engagerad skateboardåkare som tycker att din kommun behöver en skatepark så behöver du samla fler likasinnade och börja arbeta därifrån för att söka kommunalt samarbete kring er idé. Om du däremot är en kommunal tjänsteman eller har en rejäl påverkansmöjlighet så behöver du gå till utövarna för att söka samarbete och få hjälp med de delar som utövarna är bättre på, nämligen vad de vill ha.

fagersta
EFL2

SKATEBOARDÅKARNA

Om du läser den här guiden så har du troligen ett intresse av att det byggs en skatepark i din kommun. Kanske har du ett barn som nyligen har börjat åka och du känner att där vi bor behöver vi skapa möjligheter för barn & unga att åka skateboard förutom på gatan. Eller du kanske är en 45årig skateboardåkare som i flera år tillsammans med övriga redan försökt påverka kommunen att bygga en skatepark utan någon vidare framgång. En sak är säker: Enligt vår erfarenhet så är ett framgångsrikt skateparks-projekt mer beroende av kommunal välvilja än det faktiska behovet. Detta betyder inte att ni ska slåss mot kommunen utan tvärtom att ni behöver bli bättre på att alliera er med tjänstemän & politiker på orten.

Följande åtgärder och aktioner borde öka era möjligheter att nå målet, en färdig skatepark i er kommun. Hur och i vilken ordning dessa görs beror på utgångsläge och hur stort ert projekt är.

ORGANISERA ER:

Det första steget är att ni samlas och organiserar er i en lokal förening. Genom att vara en förening så har ni även en möjlighet att söka ekonomiskt stöd via förbund, kommuner, stiftelser & fonder.

Föreningen är också viktig för att säkra upp den kunskap ni samlar under resans gång så att arbete kan fortsätta även om vissa individer inte längre är med.

Läs mer om att starta en förening här

 

LÄR KÄNNA POLITIKEN LOKALT:

 Att skaffa sig kännedom om hur den lokala politiken fungerar underlättar för hur ni beslutar er gå vidare i er process. Generellt så består kommunen av tjänstepersoner inom olika förvaltningar (ex. fritidsförvaltning, kulturförvaltning etc.) som har begränsat mandat att fatta beslut då de styrs av politiska nämnder. Alla förvaltningar har sin egen politiska nämnd. Detta betyder dock inte att det alltid är politikerna ni ska kontakta utan ofta så kan tjänstepersonen på kommunen tillsammans med föreningen arbeta fram ett förslag som politikerna kan ta ställning till. Den kunskap som tjänstepersonen besitter i vad som behöver finnas med i ett sådan förslag kan vara helt avgörande.

alexis
  • Se till att ni är så förberedda som möjligt innan ni tar kontakt med kommunen. Ta reda på vart ni vill att parken skall vara, att det är en bra plats för unga och att den är enkel att ta sig till. Kolla också gärna upp detaljplanen på den tilltänkta platsen så det går att anlägga en skatepark där.
  • När ni väl träffar kommunen. Se till att ni har statistik på hur många aktiva skateboardåkare det finns i kommunen. Ha en plan för hur skateparken ska se ut för att locka både nybörjare och erfarna åkare. Berätta för kommunen om dom inte redan vet vilket föredöme som sporten verkligen är i idrottssverige. Att alla är välkomna, man kan vara nybörjare oavsett ålder och att det är något som många håller på med livet ut.
  • Berätta för kommunen vad föreningen kan hjälpa till med i arbetet med att projektera en skatepark och vad föreningen kan hjälpa till med när det kommer till driften av parken.
  • Ta med ett flertal exempel på bra samarbeten mellan förening och kommun som finns i Sverige. Ta gärna exempel på städer som liknar storleken på er egen kommun så det känns mer relevant.
  • Glöm inte att prata om hur skateboardåkningens popularitet ökat bland flickor och visa goda exempel även där.

SKAPA ETT FÖRSLAG

Att skapa ett genomarbetat förslag som knyter an till den politiska debatten och löser ett problem med att t.ex. få fler barn & unga i rörelse har en långt mycket större chans att få politiskt stöd än att bara skriva att vi vill ha en skatepark.

Genom att tillsammans med tjänstepersoner förbereda ert förslag som de sedan presenterar för aktuell nämnd så ökar era chanser rejält att få politiskt stöd.

Kopplat till detta kan ni också kolla om er kommun har ett sätt att lämna in medborgarförslag, då finns det också redan på den kommunala kartan att ett behov finns.

Förfarandet kring hur den lokala förvaltningen arbetar kan variera lite så det är en god idé att ta kontakt med dem och ställa frågor kring hur de vill att ni som förening ska agera. Vår erfarenhet är att dessa personer oftast är intresserade och välvilligt inställda till att hjälpa till.

Det är inte ovanligt att bilden av en skatepark från tjänstepersoner och politiker är slitna träramper, rostiga rör & massa graffiti så det är viktigt att ert förslag är tydligt och vilka fördelar det har för kommunens invånare. Det kan också vara så att uppfattningen är att skateparker är jättestora och väldigt dyra, så ert förslag behöver också innehålla detaljerade beskrivningar av yta, skisser, placeringsförslag, kostnader samt eventuella ytterligare finansieringsmöjligheter ni redan tittat på.

När förslaget är formulerat och klart så är det dags att sprida det till så många som möjligt för att skapa en positiv lokal opinion. Sociala medier är en bra start men den lokala tidningen och radio väger tyngre. Här är det en god idé att skriva ett pressmeddelande som ni skickar ut i samband med att ni håller ett event. Dels för att tidningen kan komma ut och få lite bilder men framförallt ska ni se till att pressmeddelandet innehåller de delar ni vill förmedla så det inte missas i själva reportaget/inslaget. Ju större lokalt stöd ni får desto större chans att ni får med er politiker & tjänstepersoner.

Hur fungerar den kommunala beslutsprocessen?

Som vi var inne på innan kan ni exempelvis skicka in ett medborgarförslag eller få en politiker i kommunfullmäktige att lämna in en motion (förslag till beslut). Hur det fungerar varierar så kolla upp hur det går till i just din kommun.
När ett medborgarförslag eller en motion väl är inlämnad brukar processen i de flesta städer gå till på följande sätt:

  1. Förslaget tas upp i kommunfullmäktige

Medborgarförslaget eller motionen lämnas därefter vidare till kommunfullmäktige som undersöker om förslaget berör kommunens ansvarsområden. Sedan lämnas förslaget vidare till den nämnd som har ansvar för frågan och som bäst kan utreda förslaget, så kallad remiss. När det gäller skateparker är det oftast idrott och föreningsförvaltningen, kultur och fritid-, eller park-och naturnämnden som utreder förslaget. Politikerna i nämnden utreder inte förslaget själva utan det gör sakkunniga tjänstemän på förvaltningen. Tjänstemännen undersöker förslaget utifrån olika perspektiv och sammanställer sedan ett svar som redovisar hur förvaltningen anser att man borde gå vidare med förslaget, detta kallas för en tjänsteskrivelse. Svaret lämnas till nämnden som tar ställning för eller mot förslaget mot bakgrund av det som tjänstemännen utrett och skickar det sedan vidare till kommunstyrelsen.

  1. Förslaget skickas vidare och tas upp i kommunstyrelsen

Först behandlas frågan i kommunstyrelsens arbetsutskott. Arbetsutskottet förbereder alla frågor som ska behandlas i kommunstyrelsen. Om arbetsutskottet inte har några invändningar så skickas ärendet vidare till kommunstyrelsen med förslag att säga ja eller nej till tjänsteskrivelsens svar på förslaget. Kommunstyrelsen kan också be nämnden eller tjänstemännen att utreda förslaget ännu mer, så kallad återremittering.

När kommunstyrelsen har sagt ja eller nej till förslaget (bifall eller avslag) så går svaret vidare till kommunfullmäktige och även där kan kommunfullmäktige säga ja eller nej till förslaget samt skicka tillbaka det till kommunstyrelsen, detta kallas för att återremittera.

Om kommunfullmäktige ställer sig positiva till förslagets svar kommer medborgarförslaget eller motionen att genomföras!

OBS! Inom tre veckor efter att justerat protokoll från mötet publicerats har kommuninvånarna möjlighet att överklaga beslutet. Detta kan ibland göras om till exempel grannar anser att dom kommer störas av skateparken eller liknande. Detta kan dra ut rejält på tiden så om det går är det bra om ni redan innan ser till att grannarna är positiva till skateparken eller att den planerade platsen inte kommer störa någon.

VAD SKA HÄNDA NÄR PARKEN STÅR KLAR

Många gånger är det slutgiltiga målet att bygga något. Se istället till att vara uppmärksamma på vilka behov som uppstår när ert byggprojekt är klart och vilka nya mål ni som förening skall ha. Kanske vill ni ha nybörjarskate när parken står klar eller ett skatecamp kort efter invigningen? Det är viktigt att saker fortsätter hända eftersom risken annars blir att er skatescen dör ut med tiden. Genom att ha en bra uppföljning och jobba vidare med det ni har eller satsa på nya byggnationer hålls skatescenen levande i staden.

FÖR TJÄNSTEPERSONER

Det är inte alltid så att användarna själva förespråkar en skatepark. Kanske har ni en liten kommun eller få skateboardåkare som just nu inte är organiserade i en förening?

Kanske har ni förespråkat en skatepark för att tillgodose kommunen med en modern idrottsanläggning där spontanidrott är i fokus för att förbättra det sociala livet för stadens invånare? Vad anledningen än må vara är en skatepark en bra investering som lönar sig snabbt.

Varje skatepark är en unik konstruktion som anpassas utefter placering och arbetsbörda och engagemang skiljer sig åt beroende på om parken är centralt belagd eller på landsbygden till exempel.

Om ni följer nedanstående tips ökar ni chansen för ett lyckat projekt som försäkrar förtroendet emellan staden och skateboardåkarna.

SÄTT IHOP EN ARBETSGRUPP

Arbetsgruppen bör bestå av representanter från kultur och fritid, tjänstemän från landskapsarkitektur och civilsamhället. Arbetsgruppen bör ledas av någon från byggförvaltningen som har tidigare erfarenhet av byggprojekt. Om möjligt bör det finnas en person i arbetsgruppen som är en erfaren skateboardåkare som har besökt olika skateparker och kan representera de lokala skateboardåkarnas åsikter. Här är det viktigt att gruppen tar in input från en så bred grupp åkare som möjligt. Vi tänker då på ålder, könsidentitet, etnicitet, funktion etc. Arbetsgruppen kan tillsättas när projektet fortfarande är på en konceptuell nivå men senast när kommunen har beslutat att bygga en skatepark.

 

Med en bred och erfaren arbetsgrupp har ni nu en stabil grund att stå på. Ni behöver dock en person som har erfarenhet av skateparksdesign och hur utförandet skall gå till. Kontakta ett skateparksföretag, konsult eller designer i ett tidigt skede, dock senast när platsen för skateparken är bestämd.

Gruppens roll är att se till att tillgodose skateboardåkarnas behov tillsammans med skateparkskonsulten. Vilken park skall ni ha? Hur stor skall den vara, vart skall den placeras och hur skall projektet utföras?

Ett skateparksprojekt är något som de flesta kommuntjänstemän bara gör en gång. Därför kan det både uppkomma många frågor som är komplicerade eller så vet ni inte vilka frågor som skall ställas? Vem som än har en skatepark på ritbordet bör ställa dessa frågor:

 

·      Vad för typ av skatepark skall vi bygga?

·      Placering?

·      Hur lägger vi upp projektet på bästa sätt?

·      Multianläggning eller enbart för skateboardåkning?

VAD FÖR TYP AV SKATEPARK?

Beslutet skall baseras på vilken typ av skatepark de lokala skateboardåkarna vill ha. För skateboardåkare är valet av skatepark extremt viktigt. Olika skateparker är menade för olika åk-discipliner som till exempel street, freestyle, slalom och park. Det går också att dela in parken i olika delar för att passa för flera olika discipliner.

Huvudmålet bör vara att anpassa skateparken så den är anpassad efter åkarnas behov, markens förutsättningar, kraven från kommunfullmäktige och att den byggs utifrån den fastställda budgeten.

-Vi hade en skateboardförening som drev en inomhushall fast vi hade inget med betongparksplanerna att göra. Från början fanns det ett färdigt förslag ihop med Junkyard som finansiär och kommunen som en vanlig politisk motion som gick igenom i kommunfullmäktige. Parken skulle vara belägen i centrum vilket gjorde att många grannar överklagade beslutet i hela fem år. Till slut tröttnade Junkyard och föreningen gjorde i stället ett eget förslag på en betongpark på en mer avlägsen plats med hjälp av anläggningsstöd från RF-SISU. Kommunen ägde marken vi ville lägga den på och vi fick tillåtelse att vara där. Platsen var från början en stor tipp med grushögar. Det var inte där vi ville ha parken egentligen fast i brist på andra passande lägen såg vi det ändå som det bästa alternativet för att få en chans att få den byggd. Från början byggde vi en stor betongplatta som vi åkte flatground på med lite granitbänkar och vi hade designat den för att det skulle vara enkelt att gjuta fler etapper till parken allteftersom. Efter ett tag såg kommunen att vi gjorde ett bra jobb och ville hjälpa oss vidare med fler etapper. Vi skulle då få 1,5 miljoner kr/per år under en treårsperiod. Dock hade kommunen som villkor att de då skulle äga parken för att få ta del av deras budget så vår förening skänkte parken till kommunen.

Vad var svårast att få till?

-Bidrag från Riksidrottsförbundet gick väldigt smidigt. Kommunen gav oss bra stöd eftersom det politiska beslutet att bygga parken redan hade gått igenom flera år tidigare. Det som är klurigt när parker byggs är att budgeten sällan räcker till den ursprungliga planen. Det ska till belysning, cykelvägar, övertidsarbete på de anställda med mera. Jag tror att parken hade blivit dubbelt så stor om föreningen hade byggt parken själva.

-Kommunikationen mellan kommun och byggbolag kan ibland vara svår så jag rekommenderar att alla möten protokollförs. Är det informella möten så skriv ner vad som sagts och vilka datum ni kommit överens om. Det är bra att kunna visa anteckningar och/eller protokoll om ni skulle bli oense.

Vad har fördelarna varit med att ha en betongpark i staden?
-För föreningens del blev det nästan svårare att locka medlemmar eftersom de flesta höll sig på utomhusparken. Däremot har det kommit mängder med besökare från hela regionen och även övriga Europa. Det är tveklöst den mest besökta parken i staden. Trots detta ligger parken lite halvdumt till. Det är långt till närmsta affär och restaurang och jag tror den hade gjort ännu mer nytta för ungdomarna om den låg mer centralt. Fördelen är att den har livat upp stadsdelen. Innan var det i stort sett en soptipp med stora grushögar. Nu finns det klubbhus med kioskförsäljning, allmänna toaletter och det har också tillkommit grönytor, kickbike-park och dirt jumps för cykel. Från början trodde vi inte att en kickbike-park i anslutning till skateparken skulle funka fast det har gått förvånansvärt bra. Kickbike-åkarna åker i sin park och vi åker skateboard i vår park. En tydlig skylt vid ingången till varje park är viktigt för att visa vilka regler som gäller i respektive park.

Om ni hade kunnat backa bandet; vad hade ni gjort annorlunda?

-Lagt mer tid på design och varit mer involverade i byggprocessen. Det kanske låter konstigt men det är faktiskt jättesvårt att bygga en skatepark om den skall bli så bra som möjligt och vara rolig att åka på över tid. Har ni en design ni vill bygga och om budgeten inte räcker så jobba för att få igenom planen ändå så inte den ursprungliga designen blir lidande.

  • Se till att hitta en bra plats för skateparken i dialog med kommunen så ni får ett nyttjanderättavtal på 10år.
  • Allmänna arvsfonden är nuförtiden oftast de som står för huvudfinansieringen och det är inte så jobbigt att skicka in en ansökan! Det viktigaste är att ni skickar in en ansökan så ni hamnar i handläggningskön. Se bara till att ni har åtminstone två offerter med i ansökan och behövs det kompletteringar hör dem av sig.
  • I och med att Allmänna arvsfonden idag maximalt kan gå in med 80% av byggkostnaderna behöver ni hitta resterande summa på annat håll. Till exempel från anläggningsstöd från RF-SISU, Sveriges Skateboardförbund, bankstiftelser med mera. På landsbygden finns det mycket stöd att hitta i form av exempelvis landsbygdsfonder och leader-projekt.
  • Förbered även i projekteringen för att dra el och lyktstolpar till skateparken.

Enligt en undersökning från White Research Lab i samarbete med oss på Sveriges Skateboardförbund finns det mycket att göra för att få en mer inkluderande skatepark som lockar fler målgrupper. Här kommer några exempel:

Gott om utrymme

På det sättet kan de skateboardåkare som är nybörjare eller inte följer normen att hitta ett ställe att öva på i lugn och ro utan att känna sig utstirrade eller ”i vägen”.

Integrerad anläggning

Många gillar när det finns annat att göra i anslutning till anläggningen som bidrar till att det känns mer som att man är i en miljö snarare än på en arena. Det kan handla om grönska, bänkar, läktare, DJ-bås etc.

Bra läge, tillgänglig

Skateparken får gärna vara centralt belägen så att så många som möjligt kan ta sig dit. Det är viktigt med bra kollektivförbindelser och belysning för att öka tryggheten. Mataffär och tillgång till vatten är också bra så man kan åka länge.

Inspirerande arkitektur

Många har lyft en önskan om mer färg i parken för att få den att kännas mer inspirerande och inbjudande att vistas i.

Variation av material

Olika material ger helt olika upplevelser. En nybörjarramp kan t.ex. göras i trä så det inte gör lika ont att ramla på. En bredd av material gör det lättare att testa sig fram och blir därför mer inkluderande.

Skydd vid dåligt väder

Om ni inte har en inomhuspark i staden kanske ni skall se över om det går att få en del av parken under tak så det går att åka även om det regnar?

PLACERING?

Se över vad ni vill åstadkomma med skateparken. Kanske vill ni leva upp en stadsdel, skapa liv i stadskärnan, skapa en mötesplats för olika generationer, ha möjlighet att hålla i stora tävlingar eller kanske skapa en status som en av Sveriges bästa skateboarddestinationer? Det är också viktigt att ta i beaktning om det är lätt att ta sig till parken, det vill säga om det finns bra cykelvägar, belysning, parkeringsmöjligheter och kollektivtrafiksrutter till parken.  Ta även i beaktning att boende i närheten inte störs av bullret från skateparken. Själva skateboardåkandet låter inte särskilt högt. Det kommer dock förekomma visst ljud i form av rop, skratt, applåder och andra ljud från människor. Därför är det viktigt att ha en bra dialog inledningsvis med närboende av parken för att minimera risken för störningar.

Stå inte fast vid att det skall vara en park. Kanske skall ni ha en liten street-yta i en stadsdel och en bowl-park i en annan?

HUR LÄGGER VI UPP PROJEKTET
PÅ BÄSTA SÄTT?

En del känner inte till att parken inte levereras monterad utan den byggs från grunden på den tilltänkta platsen. Det är viktigt att förstå att ett skateparksprojekt skiljer sig en hel del från andra publika byggnader såsom byggnader eller lekplatser. Skateparker hamnar ofta i en gråzon mellan idrottsanläggningar, lekplatser och allmänna platser. Det absolut viktigaste i en skatepark är underlaget. Därför är det viktigt att betongen anläggs på ett korrekt sätt för att förhindra att den sjunker eller utsätts för frostskador över tid. Byggfirman som ansvarar för skateparksbygget bör se skateparken som en funktionsorienterad staty snarare än att försöka anpassa bygget utefter regler som inte gäller vid bygget av en skatepark.

När ni tar in anbud från byggfirmor är det viktigt att det är en erfaren rådgivare på plats som har erfarenhet av att bygga skateparker så böjar, brunnar, räcken och annat i parken anläggs med rätt material och rätt diametrar. Det är enda sättet att säkerställa att parken blir som ni förväntat er. Har ni möjlighet är det ett stort plus om ni också har en avlönad person med byggerfarenhet på plats från er lokala skateförening under byggprocessen för att få den lokala kunskapen så parken blir som den ska. Det blir då lättare att sätta ner foten i ett tidigt skede så allt byggs som det var tänkt från början.

MULTIANLÄGGNING ELLER ENBART FÖR SKATEBOARDÅKNING?

Precis som golf och fotboll har olika behov har även skateboard, bmx, inlines och scooter olika behov. Därför bör ni gå in i designprocessen med samtliga åkargrupper om ni skall göra en multianläggning för att få så många grupper som möjligt nöjda med parkdesignen. Vi på förbundet upplever ofta från andra städer och föreningar att parken blir trång när många grupper skall samsas om samma park. Därför rekommenderar vi om möjligt en park för varje grupp, alternativt att det är tydliga åktider för varje grupp som måste efterföljas för att minimera skaderisken och frustration hos åkarna. 

Ett bra exempel är Trollhättan som har skapat en plats där varje disciplin har sin egen parkdel.

Har ni några fler funderingar får ni gärna kontakta oss

SSF-rainbow-500x356px_Rityta-1